Hållbarhet

I Kronodalen är ambitionen att skapa en hållbar stadsdel med såväl ekologiska som sociala hållbarhetsfrågor i fokus. Kronodalen ska bli en levande stadsdel präglad av öppenhet, mötesplatser och aktivitetsfrämjande stråk. Området är både centrumnära och stationsnära, och en ny gång- och cykelbro ska göra området tillgängligt till och från stadens centrum på ett miljövänligt sätt. Det kommer finnas gemensamhetsytor och tjänster av olika slag som uppmuntrar gemenskap, samvaro och fysisk aktivitet.

Ett gemensamt hållbarhetsprogram har tagits fram som kommer att gälla för hela stadsdelen.

Träd på tillväxt
En av våra gemensamma målsättningar är att arbeta med träd och grönska enligt den så kallade 3-30-300 regeln. Med målsättningen vill vi gynna trivsel och välmående i samma utsträckning som miljön. Regeln innebär att;

Alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola eller arbetsplats.
Krontäckningsgraden i ett stadskvarter ska i genomsnitt vara 30%.
Ingen ska ha längre än 300 meter till närmaste park eller grönområde.

Stadsgrönskan är viktig för både människa och natur.
Träd bidrar med att rena luften, reglera temperaturen och ge skugga. Träd och växter medverkar dessutom till att rena luften och en minskad klimatpåverkan eftersom de binder koldioxid.
Träd och grönska ökar dessutom trivseln och är bra för människans hälsa och välbefinnande.

För att uppnå vår målsättning kommer vi att behöva plantera nya träd samtidigt som vi värnar om befintliga träd. Som ett led i att synliggöra våra ambitioner har vi redan idag köpt in ett antal träd som i väntan på plantering i Kronodalen kommer att få står på tillväxt i andra delar av Ängelholm. Vår förhoppning är att träden redan idag ska göra andra platser lite trevligare. Samtidigt vill vi dela med oss av kunskap om träd och deras viktiga roll i staden och vårt ekosystem.

Träd som planerats

Pinus sylvestris – tall

Tallen förknippas ofta med doften av somrig tallskog och mjuka barr under fötterna. Den känslan finns redan i Kronodalen, där höga tallar bildar en skyddande mur mot havet. Därför fortsätter vi plantera tall även här. Tallen kan bli 30–40 meter hög, ofta med rak och nästan kvistfri stam. Nyutslagna tallskott är rika på C-vitamin och förr bakade man även bröd av innerbarken. En tall kan bli över 650 år. Totalt står 3 Pinus sylvestris i Kronodalens urnor runt om i kommunen.

Pinus parviflora ’Glauca’ – silvertall

Silvertallen är en elegant släkting till vår vanliga tall. Den växer långsamt och blir cirka 7–9 meter hög. Barren är silverblå till blågröna och sitter i knippen om fem. De små blådaggiga kottarna kan sitta kvar i upp till sju år och stammen blir vackert grå med tiden. Formen är bred och oregelbundet nätt – som den vanliga tallens tjusiga faster.

Pinus cembra – cembratall

Vi har planterat 4 cembratallar för att visa tallsläktets variation. Den behåller sina nedre grenar och får en rundare siluett. Tillväxten är långsam; efter cirka 100 år når den 15–20 meters höjd. Cembratallens stora, näringsrika frön är särskilt omtyckta av nötkråkor, som även hjälper till att sprida arten genom att samla och gömma nötterna. Trädet används därför också i skogsträdgårdar för nötodling.

Pinus nigra – svarttall

Svarttallen är tålig och anpassningsbar. Den klarar mager jord, varierande pH, salt, vind och värme, och växer snabbare än många andra tallar. Det gör den särskilt lämplig i stadsmiljö.
Arten anses livskraftig globalt och de flesta svarttallar är planterade av människan – inklusive de 4 exemplar vi har planterat vid Kronodalen.

Fagus sylvatica fk GOTTÅSA E – bok

Att vandra i en bokskog om våren är en skånsk klassiker. Denna bok härstammar från frö i Gottåsa, Småland. Den står skuggigt eftersom boken är känslig för höga sommartemperaturer men samtidigt skuggtålig. Bladen växer horisontellt för att maximera ljusupptag, vilket gör markskiktet mörkt och artfattigt. Trädet blir cirka 20–25 meter högt och brett.
Boken börjar producera bokollon först vid runt 60 års ålder. Dessa näringsrika nötter har historiskt använts som svinfoder och har påverkat vissa europeiska grisraser.

Malus domestica ’Katja’ och ’Mio’ – äppleträd

Två äppleträd har planterats för att kunna pollinera varandra – sorterna ’Katja’ och ’Mio’ är en väl fungerande kombination. Det finns omkring 1 000 äppelsorter globalt, alla med unika egenskaper. Botaniskt är äpplet en skenfrukt där det ätliga fruktköttet bildas av den uppsvällda blombottnen.

Prunus avium ’Lapins’ E – sötkörsbär

’Lapins’ är ett omtyckt sötkörsbär med stora, röda och aromatiska frukter som mognar från mitten av juli till augusti. Sorten är regntålig, spricker inte lätt och belönades med pris 2014.
Bigarråer är sötkörsbär med frukter större än 1 cm och fast, saftigt fruktkött. Alla bigarråer är sötkörsbär – men inte tvärtom.

Elaeagnus angustifolia – smalbladig silverbuske

Silverbusken passar perfekt i utsatta lägen. Den tål sol, vind, salt, kyla, fukt och näringsfattig jord. De silvriga bladen, doftande gula blommorna och ätbara frukterna ger ett medelhavsinspirerat uttryck. Busken har kvävefixerande rötter, vilket gör att den kan tillföra näring till sig själv och omgivande växter. Den blir oftast flerstammig, 4–7 meter hög och bred – idealisk att kombinera med exempelvis lila perenner i Kronodalen.